Om föreningen

Rävlanda AIS bedriver verksamhet i 4 sektioner, fotboll, boule, spinning och bridge.

FÖRORD

Det började olyckligt ur ekonomisk synpunkt, då markområdet, där den nuvarande idrottsplatsen ligger, fick betalas två gånger, på grund av säljarens trassliga affärer.

Idrottsplatsens vackra läge blev bekräftat då chefredaktören för Idrottsbladet, Torsten Tegner, gästade föreningen. Han uttalade då, när han från idrottsplatsen såg ner över samhället och dalgången: "Detta är en av Sveriges allra vackraste idrottsplatser, kanske den vackraste".

Under årens lopp är det många sektioner som varit verksamma. Några av dem nämns här.

Fotboll är en sektion som varit verksam under hela tidsperioden. Bandy och skidor har vissa tider gjort goda resultat, men för att kunna utöva dessa idrotter är man beroende av stabila vintrar. Orientering och ishockey verkade några år, men gick sedan upp i större enheter.

Idrottsutbytet med Aasens Sportklubb i Oslo blev en stor sak för föreningen och ett minne för livet för de medlemmar som var engagerade. "Tänka sig att ha fått spela en bandymatch på den anrika arenan Bislet i Oslo".

Utbytet utvecklades sedan vidare med fotbollsmatcher i såväl Oslo som Rävlanda.

En väsentlig del av en förenings verksamhet är ekonomin. Under 50-och 60-talen anordnades idrottsmässor för att förbättra ekonomin. Föreningen lyckades engagera populära orkestrar och artister och därigenom hålla mässorna på ett högt plan. Medlemmarnas intresserade insatser vid uppbyggandet och genomförandet av mässorna var enastående.

Till alla som på olika sätt medverkat till uppkomsten av denna skrift med intervjuer, artiklar och foton, framförs härmed ett varmt tack.

Rävlanda i januari 1995

Valter Gustavsson

Fotboll

av: Birgitta Lillqvist och Åke Johansson 

Som en röd tråd genom idrottsföreningens historia går fotbollen. Genom alla de 75 åren har fotbollen funnits på programmet.

Under åren som gått har utbyte skett med klubbar från grannländerna. Ett av de första som startades var utbytet med Aasens SK i Oslo, Norge. Det började med att en norsk flicka efter kriget, närmare bestämt år 1948, kom på sommarvistelse till Rävlanda. Hennes pappa var ordförande i Aasens SK och så kom samarbetet igång. RAIS fotbollsgrabbar åkte till Norge på en turnering i Slemmestad som ligger strax söder om Oslo. Året därpå kom norrmännen till Rävlanda och utbytet fortsatte sedan i flera år.

I slutet av 1960-talet etablerades ett samarbete med Strandby IF i Danmark. Det var den dåvarande pojklagsledaren i RAIS, "Lalle" Axelsson, som hade kontakter över sundet. I början var det enbart pojklag som utbytet gällde, men sedermera blev det även matcher mellan senior- och oldboyslagen. Samarbetet pågår fortfarande.

År 1948 var svenska landslaget på träningsläger i Hindås och tränade då i Rävlanda inför Olympiaden i London. Träningarna skedde då på idrottsplatsen i Rävlanda eftersom planen här bar betydligt bättre än den i Hindås. Med då var bl a blivande storheter som Bröderna Nordahl, Gunnar Gren, Nisse Liedholm, "Garvis" Carlsson mf.

Under 60-och 70-talen hade man på vårarna besök av svenska elitklubbar som låg på träningsläger i Hindås. Bl a Luleå, Holmsund, Sandviken och Lycksele. Anledningen var att vår plan var spelklar tidigt på vårarna.

Som tränare har ofta egna förmågor, som Kurt Amroth, Inge Almén och George "Jojje" Gustavsson fungerat, men i slutet av 50-talet engagerades Gillis Gustavsson från Sätila.

RAIS första kvinnliga tränare, Margareta Granqvist, tränade pojk och knattelagen på 70- och 80-talen. Margareta är ett tydligt bevis på att kvinnliga tränare kan vara minst lika duktiga som manliga. Under hennes ledning hävdade sig lagen väl i Borås-alliansens serier. I Gothia Cup och Örebrocupen höll Margaretas pojk- och knattelag också sig väl framme.

Flick -78 är det fotbollslag i RAIS som, från slutet av 80-talet och fram till nu, har haft flest och störst framgångar. Deras finaste meriter är: B-final i Gothia Cup på Gamla Ullevi och brons vid inomhus-SM i Göteborg, där de två bästa lagen från varje distrikt i Sverige deltog.

Friidrott

av: Valter Gustavsson 

Redan när RAIS startades i början på 1920-talet kom den fria idrotten igång med klubbmästerskap i olika grenar, samt terränglöpning. Deltagande blev det också i stafettlöpningen Borås runt.

Intresset ökade med antalet deltagare i träning och tävlingar och man sporrade varandra till allt bättre resultat. Verksamheten var på topp under åren 1935-1950.

Förbundet ordnade varje år Fria Idrottens Dag omfattande fyra grenar som föreningarna tävlade i. Antalet starter och resultat gav poäng. Föreningen eftersträvade så många poäng som möjligt.

År 1939 bildades Idrottsringen Framåt av klubbar utmed järnvägslinjen Göteborg-Borås.

Under åren härefter arrangerade klubbarna inom ringen tävlingar i terränglöpning och friidrott. RAIS dominerade genomgående dessa tävlingar, såväl individuellt som i lag.

Tennis

av: Göte Gill och Holger Karlsson

Första gången man stöter på tennisen i RAIS är i ett protokoll från den 9 september 1953. Där noteras att man skall försöka köpa 5 500 kvm mark intill idrottsplatsen av Pontus Brodin för 1:-/kvm, för att ge plats åt tennisbana och bilparkering. Någon tennisbana blev det dock inte iordningställd vid det tillfället.

Inte förrän 1972 togs tennisen upp som sektion i RAIS och nät och stolpar inköptes för att sättas upp på ishockeyrinken, där marken tidigare belagts med srenmjöl. Kommunen bidrog med 4300:- till markarbetet och från Lions fick vi 500:- till nätet. Tennistiderna kunde bokas i Brodins kiosk meddelades det då i ett informationsblad.

Intresset var stort och 1974 togs ett lån på 20.000:- för anläggning av en ny tennisbana på bilparkeringen. Som "platschef" fungerade Åke Andersson och han lyckades så bra att banan även idag fungerar.

Bokningen av banan tog fart och intresset för tennistider var så stort att lånet kunde betalas tillbaka på kortare tid än de tio år det togs på.

Idrottshallens tillkomst 1976 gjorde att tennis även kunde börja bedrivas inomhus. Dock har konkurrensen om tiderna gjort att tennisen har fått vika för andra idrotter.

Vi har aldrig deltagit i någon serie utan har ordnat egna turneringar de flesta på vår utebana.

Boule

av: Jan Andersson 

Boulesektionen är RAIS yngsta. Den startades hösten 1992 genom att bland andra Reino Jadebring och Jan Andersson började spela boule på den gamla ishockeybanan där det fanns lämpligt grus att spela på.

Eftersom fler och fler medlemmar tyckte det såg roligt ut togs beslutet att bygga riktiga boulebanor och tack vare goda kontakter och hjälp kunde vi ha fyra banor med bänkar och blomsterlådor klara våren 1993.

Under hösten 1993 spelades det första klubbmästerskapet med ca 30 deltagare och våra första klubbmästare blev Torbjörn Andihn och Robert Zachariasson som också var två av de yngsta deltagarna

Bandy 

av: okänd 

Bandy var, fram till slutet av 1950-talet då ishockeyn tog över, en av RAIS stora vinteridrotter.

Hemamatcherna spelades som regel på Ramsjön. Under 1920-talet var det uteslutande fråga om vänskapsmatcher.

I slutet av 1940-talet hade laget goda möjligheter att avancera till Västgötaserien. Dåliga träningsmöjligheter lade dock hinder i vägen. Bland annat saknades belysning.

Det märktes till exempel år 1947 som blev ett dåligt år. 1948 däremot, noterades i årsberättelsen som ett verkligt rekordår. Man spelade nio matcher och blev tvåa i serien.

Ännu ett mörkt år för RAIS-bandyn var 1949- endast en vinst mot fyra förluster i Södra Älvsborgsserien. 1950 blev däremot ett bättre år. Det noterades att RAIS slog de båda Boråslagen Norrby och Mariedal.

1951 noterades i bandysektionens årsprotokoll som "ett ganska mörkt år" men 1952 står det i årsberättelsen att "bandyn har vind i seglen". Dock redovisas endast tre spelade matcher -vintervädret var tydligen inte nådigt det året.

Ett liknande år var det 1953 med endast tre spelade matcher. 1954 redovisas inte alls, motig väderlek hindrade allt spel och 1955 kunde man inte genomföra mer än halva serien, tydligen var det en vinter med snöhinder. Tre matcher spelades, samtliga vanns med stora siffror och total målkvot: 19-5.

En historia berättas om en bandymatch på Ramsjö is:

RAIS spelade mot Dalsjöfors på den ganska dåliga vårisen. RAIS ledde matchen och Dalsjöforsmålvakten hackade hål i isen med skridskon för att få domaren att avblåsa matchen. Domaren, den legendariske Einar Jonsson, lät sig dock inte luras -han flyttade målburen och matchen, som RAIS följaktligen vann, spelades till slut.

Ishockey

av: Åke Johansson 

I början av 50-talet kom "ishockeyflugan" till Rävlanda. Alla yngre grabbar skaffade ishockeyklubbor i stället för de lite kortare varianterna, som kallas bandyklubbor. De äldre grabbarna gillade förstås inte detta påfund. "Ni lär er aldrig spela bandy på det viset" sa de.

Men intresset höll i sig och det skulle ganska snart visa sig att det inte var någon "fluga".

Första gången man stöter på ishockeyn i RAIS medlemsprotokoll är den 16 dec 1956, från årsmötet. Karl-Erik Andersson, Gräsryd, föreslår där att "föreningen skulle iordningställa två ishockeyburar åt de ishockeyintresserade ungdomarna". Detta bifölls.

På kvartalsmötet den 19 mars 158 blev det, efter en livlig diskussion med 27 inlägg, omröstning om föreningen skulle ta upp ishockey på programmet eller ej. Röstningen utföll: 25 ja, 1 blank och 12 ogiltiga. Till kommitté för att närmare utreda ishockeyfrågan valdes: Karl-Erik Andersson, Rolf Wennberg, Bertil Johansson, Gunnar Olén och Arne Johansson.

Vid kvartalsmötet den 15 oktober 1958 lade denna kommité fram en kostnadsberäkning på en ishockeysarg för 2.300:-. Mötet tyckte att detta var ett relativt lågt pris och beviljade kommittén detta anslag. Lämmarna snickrades i "snickarboa" på Smedtorp och sattes ihop bredvid fotbollsplan.

Redan till vintern -59 anmäldes ett lag till seniorserien. Laget delade en hedrande 3:e-placering i Älvsborgs reservserie.

Året därpå blev det premiär i div 5, vilken serie vi vann direkt, före Bollebygds IF, med ett måls bättre målskillnad. År 1960 gjorde juniorlaget en verklig bedrift då de, efter bl a ha slagit ut Elfsborg, gick till DM-final. Där blev dock Vänersborg för svåra. Det blev förlust med 2-3.

Söndagen den 2 december 1966 var en stor dag för RAIS ishockey. Det var premiär i div 3. Det blev ingen poäng då. En av seriefavoriterna, Grästorp, vann över oss på Ryarinken i Borås med 9-3. Det låter kanske litet konstigt att kalla detta för en framgång, men om man betänker att de största belackarna i Rävlanda hade spått att vi skulle gå igenom serien utan poäng och med idel tvåsiffriga nederlag, så förstår man att det ändå var en viss belåtenhet efter matchen.

RAIS spelade sina hemmamatcher på Bråtaredsrinken tills en bit in på 70-talet. Nämnas kan att båda lagen, vid dessa matcher, bytte om i två rum i källaren i "gamla kommunalhuset". Mer än 30 spelare delade på en dusch - en gummislang med stril upphängd i ett värmerör - i husets pannrum.

1986 en sammanslagning med "ärkerivalen" Mölnlycke-Pixbo HC år . Det nya namnet blev Härryda HC.

Gymnastik

av: okänd 

Gymnastik är en gren som under alla år funnits med på programmet.

Innehållsmässigt har gymnastiken förändrats med åren. För det mesta har flickorna varit de flitigaste, men under vissa perioder har herrgymnastiken också varit mycket aktiv.

Under 40- och 50-talen var damgymnastiken kanske något av vad man skulle kunna kalla sällskapets paradgren. Flickorna var mycket aktiva och deltog i flera uppvisningar. På de festligheter som annordnades i Rävlanda på Svenska Flaggans Dag, den 6-june, var de till exempel under många år ett stående och mycket uppskattat inslag och under Brita Norrmans ledning deltog de i många uppvisningar, bl a i Stockholm och Göteborg.

1956 tog Berit Andersson över, och under hennes ledning deltog hela RAIS-gruppen i uppvisningen på ryttarolympiaden i Stockholm.

5 flickor från RAIS blev sedan uttagna till uppvisningstruppen och fick vara med vid invigningen av världsutställningen i Bryssel 1958.

Rävlandas grabbar har inte varit fullt lika aktiva gymnaster som flickorna. Ett tag, under senare hälften av 60-talet fick grabbarna hålla till i Hällingsjö, eftersom det inte fanns passande lokaler i Rävlanda. På de tiden var det Rune Myllerström som var ledare för den manliga gymnastikgruppen.

När Lars-Erik Karlsson kom till Rävlanda och "tog över" gymnastiksektionen blev fick han igång en grupp som kallades "Rytmgubbar" som var mycket aktiva. På den tiden var det fart på Rävlandas herrgymnastik.

Badminton

av: Thomas Segenstedt

När Rävlanda idrottshall kom till 1976, startades också badmintonsektionen inom Rävlanda AIS.

Inledningsvis var målsättningen att ge samhällets invånare möjlighet att prova på den mycket konditionskrävande sporten.

Relativt omgående preciserades dock målsättningen till:

-Att ge barn och ungdomar möjlighet att utöva badminton under ledning av goda instruktörer.

-Att så småningom ge de ungdomar som är intresserade av att tävla, en möjlighet till detta.

-Att skapa en, utifrån förutsättningarna, bred motionsverksamhet.

Med dessa målsättningar rullade badmintonintresset vidare och blev större och större. Vid nissa träningar tränades 50-60 ungdomar på ynka fyra banor. Badmintonintresset var förankrat hos 250 personer i Rävlanda med omnejd.

Från åren 1983-1985 bör följande nämnas:

-Vi hade en elit-tjej som kom till semifinal i Svenska Mästerskapen för seniorer.

-Vi hade två A-klassade spelare som vann en del klassningstävlingar runt om i Västsverige.

-Vi hade flera B-klassade spelare som tog framskjutna placeringar i olika tävlingar.

-Vi hade också C-klassade spelare som kompletterade och visade att RAIS hade en stor och livaktig badmintonsektion.

Bordtennis

av: Sören Andersson och Birgitta Lillqvist

Bordtennisen inom RAIS startade 1947 med Rune Myllerström som den drivande kraften. I början fick vi hålla till på andra våningen i Andersson & Linds lagerlokal. På vintern blev det ganska kallt, där fanns ingen uppvärmning. Vi spelade i 3-4 interna serier med 8-10 deltagare i varje och med upp- och nedflyttningar, individuellt, efter placeringar.

När vi fick tillgång till gamla skolans gymnastiksal blev det något bättre förhållanden. Där kunde vi t ex arrangera Bollebygdsmästerskapen, som gick varje år på olika platser och klubbar. Vi fick sedan flytta upp till ordenshuset och där höll vi till i många år.

Efter några år ansåg vi oss mogna för seriespel. Först i lokala serier runt Bollebygd, senare i Västergötlands distrikt serier. Intresset var ganska stort men några stora segrar i cuper och serier blev det inte.

Lokalsvårigheterna gjorde att pingisen dog ut. Men så fick vi möjlighet att använda den gamla slöjdlokalen i skolan och då fick vi igång ett trettiotal aktiva.

När kommunen byggt ett kommunalhus centralt i samhället fick vi tillgång till två separata rum där. Vi blev ett fyrtiotal aktiva och kunde genomföra klubbmästerskap och tiomannaserier. RAIS stod på nytt som arrangör för Bollebygdsmästerskap och 1961 genomförde vi de sk Ring-mästerskapen. I dessa ställde ett 50-tal spelare upp från olika föreningar, RAIS blev bästa klubb.

Lokalproblemen gjorde att man kom in i en ny vågdal. Flertalet av de bättre spelarna lade av och det var närmast hopplöst att bedriva någon ungdomsverksamhet. Men med den nya hallen i blickpunkten kom verksamheten igång på nytt. 1976 arrangerades Härrydamästerskapen för första gången och RAIS delade första och andraplatsen både i lag och dubbel.

År 1979 hade RAIS Bordtennissektion 50-talet aktiva spelare, och var representerad i flick-, pojk- och knatteserierna i Göteborgsregionen. A-laget spelade i div.5.

1983 slogs RAIS och IFK Hindås bordtennissektioner ihop och sedan dess har inte föreningen haft någon egen bordtennissektion

Bridge

Kommer

Spinning

kommer

Innebandy

kommer