3 - 1

Personligen hade jag en bra känsla i kroppen inför matchen, även om jag tyvärr denna dag va ensam ledare och de problem/svårigheter det drar med sig.

Uppvärmningen känns också bra, inte samma känsla som mot HUS, men det kändes som att tjejerna visste vad dom ville.

Sen började matchen och ja.. Vi är inte riktigt där.

Svenljunga spelar med tre spelare centralt på mittfältet och tre anfallare och även nu, två dagar efter matchen har jag ännu inte kommit på varifrån dessa spelare kom, för de fanns 4 försvare kvar och en tjej på varje kant.

Detta ställer till det för oss, på något sätt känns det alltså som att dom är 13 på planen och det blir alltid en eller två omarkerade tjejer i mitten. En annan effekt av detta blir att det centrala mittfältet och till viss del även backlinjen hamnar på "mellis" och försöker markera två spelare samtidigt, hur det fungerar över 90 minuter säger sig självt.

Hur som, efter att gå till pausvila med 2-0 emot oss så har vi ganska bra fart och goda intentioner i början på andra och det ger resultat i 53:e minuten när Filippa dunkar in 2-1 med huvudet (tror jag).

Efter reduseringen har vi lite momentum och skapar ett par lägen, men deras målvakt gör en stabil insatts där bak och plockar upp de bollar som slås mot Sofia och Linnea. 

10 minuter senare gör dom 3-1 och vi kommer inte närmare än såhär trotts att vi lyfter upp en anfaller till så ger det inte resultat.

Karro som vaktat målet under matchen får pris för bästa spelare, något jag kan instämma i. Hon gör ett par riktigt fina räddningar på frilägen i slutet och spelar tryggt matchen igenom.

Nu tar vi oss i kragen och snäpper upp nivån ett par steg.

/Calle